Det korta och tillräckligt svaret:
När du betalat restaurangbesöket från ditt kreditkort och du importerar kontoutdraget från kreditkortet, bokför det som en utgift på t.ex. 1 000 kr mot din kategorin “Restaurangbesök”.
När du får Swish- eller en återbetalning från dina 9 kompisar, så bokför du det som en “återbetalning” och väljer kategorin “Restaurangbesök”. Alltså ej inkomst, utan återbetalning.
Genom att göra på detta sätt så kommer varje återbetalning “sänka din utgift” i kategorin Restaurantbesök. Du blandar inte inte kompisarnas återbetalning som inkomst (vilket det inte är) och allt kommer bli rätt.
Det är inte bokföringsmässigt helt korrekt, men det är tillräckligt bra och löser problemet.
Det långa utförliga svaret
Som vanligt är de enklaste frågorna de klurigaste. Jag är därför lite nyfiken på hur du som använder Spirecta tänker. Jag tänker spontant att man kan göra på lite olika sätt beroende på hur man arbetar med Spirecta.
Som jag ser det finns det tre sätt att göra det på:
-
Det bokföringstekniskt korrekta sättet - bokför utlägget som kompisarnas skuld som blir en tillgång i din balansräkning. Allt kommer att stämma.
-
Det nästan korrekta sättet (rekommenderas!) - bokför kompisarnas återbetalningar som återbetalningar (som om du fick pengarna tillbaka från restaurangen). Utgiftskontot blir rätt och saldot blir rätt, men du ser inte deras skuld som din tillgång i Balansräkningen.
-
Det snabba sättet - bokför bara din del av restaurangbesöket. Ger rätt på utgiftskategorin, men ger fel saldo i balansräkningen och visar inte deras skuld som din tillgång.
En sammanställning av för- och nackdelar:
| Sätt | Fördelar | Nackdelar |
|---|---|---|
| Bokföringskorrekta sättet | Fullständigt korrekt + Visar ditt utlägg i Balansräkningen | Kräver att man förstår tankesättet bakom. |
| Det nästan korrekta sättet | Ger rätt på saldon och utgifts-konto, går snabbt och är hyfsat intuitivt. | Visar ej kompisarnas skuld som din tillgång i Balansräkningen. |
| Det snabba sättet | Snabbast, ger rätt på utgiftskontot | Visar ej kompisarnas skuld som en tillgång och kommer ge fel saldo på bankkontot / kortet |
Innan vi går in på hur de fungerar rent praktiskt så skulle jag nog spontant rekommendera sätt två. Det är en bra avvägning mellan de två andra alternativen. Dock är sätt 1 bra att fundera på utifrån ett förståelsemässigt perspektiv.
1. Det bokföringstekniskt korrekta sättet
Jag tänker att det korrekta sättet är att:
- Dela upp transaktionen i två delar.
- En del som är min del av notan.
- Den resterande delen är ju tillgång i form av en skuld som andra har till mig. Det vill säga ingen utgift utan ett lån jag ger andra.
- När jag får pengar swishade till mig så blir det inte inkomster utan amorteringar på den skulden som de andra har till mig.
Rent praktiskt i Spirecta skulle man kunna göra som följande. Man skapar en tillgång som heter “Utlånade pengar och utlägg”. När man lägger ut pengar för någon eller något som andra ska betala så bokför man mot det kontot.
Fördelen med det här sättet är att det är 100 procent korrekt. Något som en del av oss finner glädje i. Den andra stora fördelen med det här sättet är att man faktiskt i sin Balansräkning ser exakt hur mycket pengar som andra är skyldiga en.
2. Det nästan korrekta sättet
Det andra sättet att göra det på är att bokföra hela utgiften på i din restaurangbesöks-kategori och sedan bokföra kompisarnas återbetalningar som returer på det kontot.
Då kommer resultatet i din “Restaurang-kategori” bli rätt, men du kommer aldrig se det i Balansräkningen som en skuld. Dessutom kommer saldot på själva kontot bli korrekt.
3. Det snabba sättet
Det tredje och sista sättet är att bara importera din del av restaurangbesöket. Det vill säga om det var på 1 200 kr och din del var 400 kr, så ändrar du transaktionen och bara tar med din del. Sedan stryker du kompisarnas swish.
Det här är snabbast men ger minst koll. Det förutsätter nästan att du inte bryr dig om saldon på kontot (eller korrigerar dem manuellt i slutet av månaden). I princip är det här sättet bara relevant om man bara är intresserad av utgifterna och inte så mycket annat.
Så tänker jag hur tänker du?
Som du märker så finns det som vanligt inget 100 % rätt svar. Det beror lite på hur mycket energi man vill lägga på det och framförallt vad som är viktigt för en själv att mäta i sin privatekonomi.