Hushåll med uppdelad ekonomi med egna bankkonton och ett gemensamt

Det viktigaste med Spirecta är att ju att verkligheten speglas i verktyget. Så här beskrev användaren @jpjp det i en annan tråd på forumet.

Det som är lite klurigt innan man har gjort det de första gångerna är att bokföring eller Spirecta egentligen inte har så mycket med “bankkonton” att göra. Rent teoretiskt skulle man kunna lägga in alla pengarna på ett bankkonto och sedan bara hålla koll på papper på pengarna, eller hur? Som tur är, så behöver man inte det. Själva kollen gör Spirecta.

För att vi ska kunna svara på frågan hur man gör rent praktiskt, behöver vi först “designa” hur ekonomin ska se ut. Jag strukturerat det i Spirecta så här givet två påhittade personer “Anna” och “Martin”.

Förslag på INKOMST-kategorier och grupper

Jag hade förmodligen designat en inkomstsida så här:

  • Bidrag
    • Barnbidrag
    • Föräldrapenning och VAB
    • A-kassa och övriga bidrag
  • Löneinkomster
    • Lön Anna
    • Lön Martin
    • Bonuslön Anna
  • Kapitalinkomster
    • Utdelningar Martin
  • Övriga inkomster
    • Försäljning på Blocket
    • Erhållna presenter och gåvor

Det är egentligen inga konstigheter. Jag separerar de olika personernas löne- och kapitalinkomster. Om man vill så skulle man även kunna separera bidragen, men det tror jag är overkill.

Förslag på UTGIFTS-kategorier och grupper

Jag hade för det första behållt standarduppsättningen med kategorier enligt följande:

  • Barn
    • Barnkläder, prylar och annat
    • Barnomsorg och underhållsbidrag
    • Förenings- och medlemsavgifter
    • Övrigt barn
  • Boende och bostad
    • El, värme, vatten och avlopp
    • Hemförsäkring
    • Ränta, hyra eller BRF-avgift
    • Städning, hemhjälp och skötsel
    • Underhåll, hantverkare och reparationer
  • Fordon
    • Bränsle, bensin och diesel
    • Försäkring, besiktning och skatter
    • Parkering, trängsel-, bro- och övriga avgifter
    • Reparationer och service
    • Övriga fordonsrelaterade kostnader
  • Gemensamt i hushållet
    • Abonnemang (mobil, internet, musik, tv, streaming etc.)
    • CSN Studielån (ränta)
    • Försäkrings- och fackföreningsavgifter
    • Hälsa, friskvård och tandvård
    • Kläder och skor
    • Kollektivtrafik och annan transport
    • Mat, livsmedel och förbrukningsvaror
    • Prylar, heminredning och elektronik
    • Utbildning, litteratur och personlig utveckling
    • Övriga levnadsomkostnader
  • GemensaVardag med guldkant
    • Fika, kultur, nöje och underhållning
    • Fritid, hobby och lek
    • Husdjur
    • Presenter, gåvor och välgörenhet
    • Resor, semester och reskassa
    • Restaurangbesök och luncher ute
    • Skönhet, frisör, personlig vård
  • Övrigt
    • Skatter och dylikt
    • Övriga avgifter och räntekostnader
    • Övrigt och oidentifierade utgifter

Eventuellt hade jag strukit vissa kostnader ovan som hamnar i nedanstående mer privata kategorier:

  • Privata utgifter Martin
    • Fotboll och resor
    • Fika med grabbarna
    • Eget intresse #3
  • Privata utgifter Anna
    • Golf med tjejerna
    • Pilates
    • Eget intresse #2

På det här sättet kan man designa det utifrån hur det ser ut i verkligheten och/eller det som man vill mäta och ha koll på. Tricket nu med ovan är att:

  • Saker man gör tillsammans eller som har med hushållet bokför man på de “gemensamma” utgiftskategorierna. Det är t.ex. mathandling på ICA, saker till barnen eller motsvarande.
  • Saker som bara har med en själv att göra som den andre inte är inblandad i tar man på de privata utgiftskategorierna. T.ex. greenfee-avgifter i Annas fall eller fotbollsbiljetter i Martins fall.

Förslag på TILLGÅNGS-kategorier och grupper

Här blir det lite mer anpassning, men jag hade utgått från de förinställda tillgångarna men bara delat upp dem per person.

  • Anna - Bankkonton
    • SEB Bankkonto #1
    • SEB Bankkonto #2
    • Revolut
  • Anna - Investeringar
    • Anna - Nordnet ISK
    • Anna - Nordnet KF
  • Anna - Pension
    • Anna - Individuellt pensionssparande (IPS)
    • Anna - Inkomstpension
    • Anna- Premiepension (PPM)
    • Anna - Tjänstepension (TJP)
  • Finansiella tillgångar
    • Investeringssparkonto #1
    • Investeringssparkonto #2
  • Gemensamma bankkonto
    • Gemensamt bankkonto
  • Gemensamma investeringar
    • Barnens sparande på Avanza
  • Gemensamma materiella tillgångar
    • Motorcykeln, båten eller liknande
    • Villan på Husvägen 1
  • Martin - Bankkonton
    • Martin - Swedbank-konto
    • Martin - Handelsbanken-konto
  • Martin - Investeringar
    • Martin - Lysa ISK - 60/40
    • Martin - Lysa ISK - 90/10
  • Martin - Pension
    • Martin - Individuellt pensionssparande (IPS)
    • Martin - Inkomstpension
    • Martin - Premiepension (PPM)
    • Martin - Tjänstepension (TJP)
  • Utlåning till varandra (*)
    • Martins utlåning till Anna (*)
    • Annas utlåning till Martin (*)
  • Övriga gemensamma tillgångar
    • Konsttillgång #1

Det vill säga att jag har delat upp dem i tillgångar per person för det som är privat och sedan gjort gemensamma kategorier för det som är gemensamt.

(*) Överkurs: Om man ska vara helt bokföringstekniskt korrekt så är varje betalning som Martin gör egentligen skulle gjorts av Anna en utlåning till henne (=tillgång) och Anna får en skuld till Martin. Man behöver inte köra med det här utan man kan alltid reglera skulden i slutet av månaden med t.ex. en överföring mellan t.ex. Anna SEB Bankkonto och Martin Swedbank

Förslag på SKULD-kategorier och grupper

På skuldsidan gör man ungefär på samma sätt som med tillgångarna:

  • Anna - Kreditkort
    • Bauhaus kreditkort
    • Komplett-kortet Anna
  • Gemensamma Banklån
    • Bolån #1 (rörlig ränta)
    • Bolån #2 (fast ränta)
  • Martin - Kreditkort
    • Komplett-kortet Martin
  • Interna skulder (*)
    • Anna skuld till Martin (*)
    • Martin skuld till Anna (*)
  • Studielån
    • Anna - Studielån CSN
    • Martin - Studielån CSN

Egentligen inga större konstigheter.

(*) Överkurs: Här får vi den motsatta sidan till tillgångarna. Om Martin är skyldig Anna pengar så måste det föras upp som en skuld till Anna.

Överenskommelsen Martin och Anna mellan

Ofta bygger ju det gemensamma hushållet på någon slags överenskommelse som kan vara tydlig eller otydligt definierat. Mitt förslag är alltid att göra den tydlig, särskilt så att man t.ex. inte hamnar i fällan att någon betalar för barnen och hushållet medan den andre sparar eller lägger pengar på egna intressen (den s.k. kvinnofällan).

I det här fallet verkar @jpjp ha gjort en överenskommelse med sin partner om att:

  • Båda två har en “budget” till privata utgifter på 5 000 kr
  • Resterande löneinkomstpengar ska gå till det gemensamma hushållet

Det är tydligt bra. Det som man eventuellt även skulle kunna lägga till är ju t.ex. avsättningen till det privata sparandet för att också kompensera för olika inkomst. Det vill säga att man lägger till en punkt:

  • Sparande till vårt gemensamma mål är 2 000 kr per månad
  • Individuellt sparande är 2 000 kr per månad per person (ej inräknat i den privata budgeten)

Det spelar egentligen ingen större roll vad den gemensamma överenskommelsen är, bara den är tydlig och kommunicerad. Ett tips i sammanhanget är även att se över testamente, samboavtal och det civilrättsliga i vad som händer om en av parterna skulle gå bort.

Hur gör man rent praktiskt i Spirecta beror på hur man gör rent praktiskt i verkligheten

Liter beroende på hur Martin och Anna väljer att göra i verkligheten så får man anpassa sig

Tydlig användning av det gemensamma bankkontot och privata bankkontona (ofta enkelt i teorin och svårt i praktiken)

Så som @jpjp beskriver det så har de löst det genom att ha minst tre bankkonton:

  • Ett privat för Anna
  • Ett privat för Martin
  • Ett gemensamt

Om det nu är så i verkligheten att man:

  • För över allt utom 5 000 kr från sitt privata konto till det gemensamma
  • Bara tar gemensamma utgifter från det gemensamma kontot
  • Tar ALLA gemensamma utgifter från det gemensamma kontot
  • Tar ALLA privata utgifter från sitt privata konto

Då är det ju teoretiskt inga problem och man behöver inte göra några anpassning i Spirecta. Allt kommer ju skötas beroende på vilket konto man har använt.

Problemet som jag dock upplever är att det här fungerar bra i teorin men för mig och Caroline fungerade det dålig i praktiken. Det blev stökigt då vissa saker tog hon på sitt kort som var gemensamt, vissa saker som var privata togs på det gemensamma kortet.

Låt Spirecta hålla koll på pengarna och ignorera bankkontona (klurigare att förstå teorin men enklare i praktiken)

Det som jag upplever är väldigt coolt med bokföring generellt är att man bortser från vilka fysiska bankkonton som pengarna finns på eller hur tillgångarna och skulderna ser ut. Man ser hela ekonomin som en enda helhet.

Ett fysiskt konto eller kort för transaktionerna och bokföringen för att hålla koll på typen

Istället för att ha tre olika bankkonton för olika typer av inkomster:

  • Bankonto: Lön Martin
  • Bankkonto: Martins utdelningar
  • Bankkonto: Martins erhålla pengagåvor
  • Bankkonto: Martins arv

Så kan ju både lönen, utdelningarna, erhålla pengagåvorna och arvet komma in på samma fysiska bankkonto. Sedan låter vi bokföringen hålla koll på hur mycket av respektive typ det var. Vi gör ju faktiskt redan så när det gäller utgifterna och där känns det ofta mer naturligt. Vi har ett kreditkort för att betala både matkostnader, bränsle till bilen och restaurangbesöket. Tänk vad struligt det skulle vara med ett kreditkort per utgiftstyp för att hålla reda på det.

Konkret exempel med kontoutdrag som visar på problematiken

Så som jag skulle göra rent konkret är att jag hade nog gjort en kombination av båda ovan:

  • Jag skulle fortfarande haft ambitionen att använda privata och gemensamma konton
  • Jag hade hanterat avvikelserna med hjälp av Spirecta

Det vill säga, låt oss låtsas att vi i slutet av månaden importerar ett antal transaktioner. Om vi börjar med det gemensamma kontot:

2020-10-10  ICA                 -250.00 kr
2020-10-11  Willys              -570.00 kr
2020-10-15  Bauhaus             -950.00 kr 
2020-10-25  Espresso House      -210.00 kr

Det är ju inga konstigheter ända tills vi kommer till Espresso House som Martin har tagit på det gemensamma konton. Tar vi vidare Martins privata konto:

2020-10-17  Espresso House      -210.00 kr
2020-10-22  MFF Biljetter        -900.00 kr
2020-10-26  Shell               -750.00 kr

Det är inte heller några konstigheter på de första två ända tills vi kommer till tankningen den 26 där det inte fanns pengar på det gemensamma kortet och därför behövde han ta det privat. Tar vi Annas kontoutdrag:

2020-10-02  Bokskogen GK        -1 200.00 kr
2020-10-13  Polarn & Pyret      -750.00 kr

Så har hon också tagit golfklubben privat vilket är rätt, men sedan köpte hon overall till dottern på det privata kortet. Jag tror att du kan se problematiken.

Hur gör man rent konkret i Spirecta - steg 1. importera som vanligt

Jag hade i Spirecta importerat och bokfört utgifterna precis som vanligt (enligt steg 5 i kom-igång-guiden). Det vill säga att jag hade importerat och bokfört det så här:

Från gemensamma kortet
2020-10-10  ICA                 -250.00 kr      Mat, livsmedel och förbrukningsvaror
2020-10-11  Willys              -570.00 kr      Mat, livsmedel och förbrukningsvaror
2020-10-15  Bauhaus             -950.00 kr      Underhåll, hantverkare och reparationer
2020-10-25  Espresso House      -210.00 kr      Fika med grabbarna (Martin)

Från Martins kort
2020-10-17  Espresso House      -210.00 kr      Fika med grabbarna (Martin)
2020-10-22  MFF Biljetter        -900.00 kr      Fotboll och resor (Martin)
2020-10-26  Shell               -750.00 kr      Bränsle, bensin och diesel

Från Annas kort
2020-10-02  Bokskogen GK        -1 200.00 kr    Golf med tjejerna (Anna)
2020-10-13  Polarn & Pyret      -750.00 kr      Barnkläder, prylar och annat

Inga konstigheter så långt. Så här ser det rent konkret ut i Spirecta efter import:

Hur gör man rent konkret i Spirecta - steg 2. fördela utgifterna

I nästa steg hade jag fördelat desas utgifter mellan Martin och Anna via “Fördela utgifter rapporten”. Syftet med den här rapporten är att hjälpa Anna och Martin att hantera just sådana här situationer där pengarna ska fördelas. När man öppnar den så ser den ut som följer.

Först lite förklaring till hur den hänger ihop:

Så låt oss nu fylla i kolumnerna korrekt i enlighet med överenskommelse och hur det faktiskt blev i verkligheten.

Sedan sparar jag.

Hur gör man rent konkret i Spirecta - steg 3. Balansera utgifterna

Nu när vi har fördelat utgifterna då är det dags att balansera dem. Det vill säga att räkna ut vem som ska få vad (eller vem som borde föra över pengar till vem). Det här gör Spirecta helt automatiskt.

Det vill säga att här kan vi se att Anna har betalt 105 kr mer än vad Martin har gjort. Det vill säga för att balansera ut dessa transaktioner så ska Anna antingen:

  1. Göra en överföring till Martin på 105 kr, eller
  2. bokföra upp 105 kr som en skuld till Martin.

Överföringen hanteras precis som vanligt via en bankimport. Om man inte vill göra en fysisk överföring utan ha koll på det rent bokföringstekniskt gör som man följer:

Det gör att man över tid kan följa utvecklingen på skulderna mellan varandra utan att nödvändigtvis pengarna behöver fysiskt flyttas på bankkontona:

När vi känner oss nöjda med balanseringen, så markerar jag transaktionerna som balanserade i Spirecta.

Nu arkiveras transaktionerna. Men jag kan alltid gå och titta på en sammanställning:

Slutord

Jag hoppas att ovanstående är både en inspiration och en förklaring till hur man kan tänka och göra kring en uppdelad ekonomi. Om du har frågor, tankar eller kommentarer, skriv gärna nedan. :+1:

1 gillning

Oj! Det var verkligen ett uttömmande svar! Tack!

Ska iterera mig fram till en bra lösning med inspiration från ditt inlägg.

Har fortfarande som målbild att kunna separera privata och gemensamma utgifter med hjälp av olika kreditkort. Det har funkat sådär hittills - precis som du säger. Men jag tror att lösningen ligger i att utöka krediten (eller minska utgifterna) :laughing:

Det stora problemet för mig är:
Jag har inget som helst intresse av att varken se eller administrera min sambos ekonomi i systemet över huvud taget, utöver de tillgångarna som vi delar.

Eftersom banken ändå bara exponerar de delade kontona till mig så är det ju lugnt så långt.

Nämnde i en annan tråd om delade tillgångar att det absolut enklaste är ju att på varje tillgång ange en procentsats hur stor andel av den tillgången man äger. Det löser både “matkonto med sambon”-problemet men också mer komplexa strukturer som till exempel delägande i företag eller fastighet.

Bästa med detta: Det kräver inte något som helst engagemang från “de andra parterna” (t ex en sambo). Det spelar ju ingen som helst roll för min balansräkning vem det är (eller hur många det är) som äger de andra 75 procenten av en tillgång så länge systemet vet att jag äger 25%.

Kan man inte lösa det genom att ta upp tillgången till det procentuella ägandet i sin ekonomi då? T.ex. om vi äger ett hus 80 / 20 då kan jag skriva in:

“Villagatan 1 (80 %)” och sedan ange värdet till 800 000 kr om totala värdet är 1 000 000 kr.

Eller så har jag otur när jag tänker? :thinking::slightly_smiling_face:

Det skulle endast lösa manuella inmatningar. Det löser inte problemet på tillgångar/skulder som har någon slags automatisk uppdatering (till exempel ett konto/lån eller andra saker som går att hämta automatiskt).

Grundtanken med att använda ett sånt här system är ju, i alla fall för mig personligen, att försöka undvika manuella inmatningar så långt som det är möjligt.

1 gillning

Jag tror tyvärr aldrig att det kommer att gå att helautomatisera ett så här komplext system. Det går automatisera enkla saker (tänk zlantar eller liknande) men när balanser kommer med så blir det klurigt. I företagsvärlden hade man blivit mångmiljardär på att lösa automatisk bokföring. :rofl:

Absolut förstår jag att allting inte går att automatisera så länge grunduppgiften inte är automatiserad. Men det går att automatisera saker som det finns API:er att koppla till (som till exempel att man kan uppdatera värdet på ett konto via Tinks API:er).

Det jag efterfrågar är egentligen att säga till min budget att “Jag äger 50% av detta kontot”.
När Tinks API:er säger “detta kontot är värt 2000 kronor”, så vet Spirecta att min andel är värd 1000 kronor. När API:et säger “nu har kontots värde uppdaterats till 10000 kronor”, då vet Spirecta att min andel är värd 5000 kronor.

Sen spelar det ingen som helst roll vem som äger de andra 50% av kontot. Det kan vara en person, den kan vara 5 personer med 10% var. Det spelar ingen roll för min budget, och Spirecta behöver inte ens ta hänsyn till det.

Förstår. Vi använder Tinks API, så jag fattar hur du menar. Ska kolla vad som är möjligt. :+1:

Det skulle också lösa problemet med att ens pension är angiven som belopp innan skatt och andra ställen där beloppet man äger är angivet innan skatt/avgift. För pensionen kan man då ansätta att man äger 70% ish av tillgången :slight_smile:

2 gillningar

Det jag efterfrågar är precis som ovan och som fanns i Tink, att kunna markera ett konto som “gemensamt”, dvs. att alla transaktioner från det konto automatiskt delas med två.
Vi har semi-uppdelad ekonomi med några egna konton och några gemensamma. Vi följer dock vår egen ekonomi separat. Det jag behöver göra nu är att dela alla transaktioner från dessa manuellt hälften vilket känns lite onödigt. Eller så finns säkert den funktionen men det är något jag missat.

I övrigt ett riktigt spännande verktyg som kommer bli något riktigt bra :slight_smile:

2 gillningar

Det är lite i detta problemet jag lever, kort förklarat så har vi nån form av delad ekonomi. Vi tjänar i princip lika så vi sätter in samma summa på ett servicekonto som alla fasta kostnader dras ifrån.
Då jag vill använda importera via bankid på det kontot för att få med alla våra kostnader, att som du @janbolmeson svarat på tillgångar är ju enkelt att göra med ex vårt hus, men när det blir vårat service konto ställer det till det lite, en tanke jag har är att “ta” alla kostnader som mina men sätta min sambos insättning varje månad som in inkomst i min ekonomi.

Har ni nå andra tankar på ett upplägg som kanske är bättre/enklare … men de känns spontant som det blir rättvist i min bokföring iaf. Eller tänker jag fel ?

Jag tänker att med BankID så ska det nu gå att ha två kopplingar på samma inloggning. Så det borde inte vara något problem. Dock brukar jag ju rekommendera att man har 1:1 koppling mellan sina fysiska bankkonton och tillgången i Spirecta.

När det gäller utgifterna, så bokför dem i Spirecta från det kontot som de kommer. Sedan kan man dela upp kostnaderna internt i spirecta om man vill med “fördela rapporten”. Vi jobbar även på en funktion där man kan typ “dela” på ett konto genom att sätta till hur stor andel man äger det specifika kontot.

1 gillning

Grymt bra skrivet - tydligt och klart! Tänk om alla kunde formulera instruktioner så :slight_smile:

En funderingar jag har med den delade ekonomi jag lever i. Jag har ”ingen” insyn i hennes pengar. Vi har ett gemensamt kreditkort som vi betalar av allt på varje månad. Innan dess räknar vi ut vem ska betala vad, just med tanke på det du skriver att allt inte får på det kortet. T.ex. näthandel på faktura m.m.

Jag löser det genom lägga in köpen och konterar mot hennes lön och då kan jag få in det i uppdelningen, enkel.

Hur ska jag göra med kreditkortsfakturan… skulle vilja dela upp beloppen enligt vår överenskommelse men att ”ingen” betalt den.

Då när man kommer till balansera utgifterna kan vi ju enkelt betala in respektive belopp så att allt är bra!

Ett exempel:
50/50 delning ekonomi

Faktura på närhandel som Anna betalar på 1000:-

Kreditkort som ingen har betalat ännu.
Mat 1000:-
Bio 500:-
Totalt = 1500:-

Total inköp 2500:- dvs 1250:- som varje person ska betala
Anna redan betalt 1000 och betalar 250:- till kreditkortet
Martin betalar 1250:- till kreditkortet
Då blir ju utgifterna balanserade på en gång.

Kan man göra någon sådan fördelning?

(Jag är medveten om att det kan bli konstigt om fakturan på näthandel hade varit på 10 000:- då blir det ju inte rätt ändå… men sällan det blir så i vår ekonomi :stuck_out_tongue: )

Med vänlig hälsning,
Björnen

Jag förstår fortfarande inte varför jag inte bara kan ange “Jag äger X% av detta kontot/tillgången”, och sen splittas allt på det.

  • Jag har inget intresse av att lägga till en extra person på mitt konto. Varför behöver spirecta veta något över huvud taget om den andra personen? Jag äger X%, räkna med de procenten, ignorera resten av procenten.
  • Jag har inget intresse av att dela upp transaktioner. Allt är X% mitt, alltid.

Se även Önskemål: Deläga en tillgång

Jo, vi är på väg dit. Särskilt med de nya funktiopnerna kring att man anger procentuellt ägande. Det fungerar i de två resultatrapporterna, men ännu inte i balansrapporterna.

Du kommer dock behöva lägga till dig själv och en fejkperson om du vill dela upp det i procent (eller bara alltid ange halva värdet på tillgången). Saken är att en lösning måste alltid fungera för alla - för dem som bara är ensamma i Spirecta, för dem som har gemensam ekonomi och för dem som har en uppdelad ekonomi. Den här lösningen fungerar för alla.

1 gillning

Tack för att du engagerar dig, men jag misstänker att vi missuppfattar varandra.

Men den lösning jag talar om så behöver inte Spirecta alls ta hänsyn till vilka andra ägare det finns. Det finns ingen poäng att skapa en eller flera fejkpersoner bara för att mitt konto ska kunna göra en enkel uträkning på en automatiskt insamlad siffra. Och det tynger hellre inte ner användandet för personer som inte vill använda funktionen.

Exempel:

  • Banken X rapporterar via sitt API att en tilllgång är värd 1 miljon (om det är en delägd fastighet ellet ett delat sparkonto spelar ingen roll, uträkningen är densamma).
  • I mitt Spirecta har jag angivit att jag äger 25% av denna tillgången.
  • I min rapport syns att jag har en tillgång värd 250.000.

Notera:

  • Spirecta behöver inte veta någonting om några andra parter för att uträkningen ska fungera. För min rapports skull så spelar det alltså ingen roll var dom andra 750.000 hör hemma. Från den enskilda tillgångsägaren så är det helt irrelevant, och kan alltså bortses ifrån.
  • Att sätta ett ägande till x% är alltså helt frivilligt med föreslagen lösning. Standard är självklart 100% och borde således inte tynga ner användandet för någon som inte använder funktionen.
  • Det finns många sätt att deläga en tillgång som inte innebär delad ekonomi. Till exempel en fastighet som ägs inom en familj.