Motkonto och introduktion till klassisk bokföring

Introduktion till klassisk bokföring som bygger på dubbelkontering

Klassisk bokföring som uppfanns för flera hundra år sedan bygger på något som kallas för dubbelkontering. Det betyder att varje transaktion består av två stycken “konto”.

Med ett konto menas här inte specifikt “bankkonto” utan snarare ett bokföringskontot. Varje typ av utgift, inkomst, tillgång eller skuld är ett bokföringstekniskt konto. Om vi tar ett exempel på en hyresbetalning

2020-10-01 - Fastighetsvärden AB - 10 000 kr

så kommer den dubbelkonteras på två bokföringskonton t.ex.:

  • Bokföringskonto #1 “Fasta kostnader för boende”
  • Bokföringskonto #2 “Swedbank bankkonto”

med samma datum (2020-10-01) och belopp (10 000 kr). För att göra det ytterligare lite komplicerat så kommer dessa två konton antingen debiteras eller krediteras. Det vill säga det ena bokföringskontot kommer att öka i värde och det andra kommer att minska i värde.

Ditt Swedbankkonto kommer ju minska med 10 000 kr eftersom du gör själva betalningen och ditt “Fasta kostnader för boende”-bokföringskonto kommer att öka med 10 000 kr eftersom du har ju faktiskt betalt för det.

På det här sättet bokförs varje transaktion i Spirecta (eller vilket annat riktigt bokföringsprogram som helst).

Motkonto

På många ställen i Spirecta kommer du således dyka på konceptet “Motkonto”. Det är oftast en fråga kring vart pengarna togs ifrån.

Om vi t.ex. antar att du handlade mat för 600 kr så kan du ha betalat via betalkort (=tillgång) eller via ett kreditkort (=skuld). Mot kontot är helt enkelt det bokföringskontot som vi använder för att balansera ditt matköp på andra sidan i dubbelkonteringen.

I Spirecta försöker vi göra det här så användarvänligt som möjligt så att du oftast bara jobbar med en sida i dina transaktioner. T.ex. när du importerar en kontohistorik så väljer du motkontot i steg 1 och sedan vet vi att alla transaktioner sker mot det kontot.

Specialfallet - motkontot “eget kapital” vid värdeförändring av tillgångar och skulder

I Spirecta har vi valt att göra en sak som “bryter” mot klassisk företagsbokföring för att öka användarvänligheten. Normalt sett bokför man nämligen värdeökning på tillgångar som en finansiell inkomst och en värdeminskning på tillgångar som en avskrivning.

Det är överkurs och har ingen praktisk nytta i en privatekonomi. På samma sätt finns det i företagsbokföring ett konto som heter “Eget kapital”. Det anger värdet på företaget som man ser som skulden som företaget har till ägarna. Inte heller det har någon praktisk betydelse i en privatekonomi.

Därför har vi valt att “dölja” Eget kapital-kontot och använda det som ett “hemligt”-konto som inte syns i några rapporter. Det ger oss också möjligheten att ensidigt öka eller minska värdet på tillgångar och skulder utan att det syns någonstans.

Eget kapital som motkonto när du uppdaterar värdet på en tillgång eller skuld

Således, om du väljer “Eget kapital”-kontot som motkonto när du uppdaterar värdet på en tillgång eller skuld - något vi starkt rekommenderar - så kommer det i rapporterna se ut som en värdeökning/minskning utan att det påverkar något annat bokföringskonto. Det är så vi är klassiskt vana att tänka kring vår privatekonomi.

Välj ett annat motkonto när du uppdaterar värdet på en tillgång eller skuld

Om du istället väljer att använda ett annat konto när du uppdaterar en tillgång eller skuld, så rekommenderar vi starkt att du har skapat ett inkomstkonto som t.ex. heter “Kapitalinkomster” eller “Värdeförändring värdepapper” eller motsvarande.

Fördelen med en sådan - lite mer avancerad approach - är att du faktiskt kan följa värdeförändringen på dina tillgångar / skulder parallellt med t.ex. din löneinkomst.

Vilket sätt ska du välja?

I Spirecta fungerar båda sätten, men vi rekommenderar det första med att välja motkontot “Eget kapital” för att det här lägst tröskel att jobba med och förstå.

Frågor, funderingar eller kommentarer? Svara nedan!

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln då kan du även ha glädje av följande