Hej! Håller precis på att starta upp med Spirecta och få lite bättre överblick på privatekonomin.
En sak som jag fastnat på är ett (ev något okonventionellt) upplägg som jag har med min sambo. Vi har uppdelad ekonomi och i dagsläget planerar jag bara att ha min del av ekonomin i Spirecta. Kanske ändrar sig framöver…
Anyhow, vi har ett upplägg där vi har varsitt kreditkort kopplat till samma kredit, alltså hon har ett tvillingkort och alla utgifter reggas på samma faktura. Med det så drar vi alla gemensamma utgifter - restaurang, livsmedel, bio, etc.
Jag får räkningen, betalar och lägger in fakturan i Splitwise tillsammans med andra gemensamma utgifter som vi har som inte går via kreditkortet, ex. brf-avgift, elräkning, etc. (Hon har också några gemensamma utgifter som hon lägger in). Splitwise räknar ut vad hon är skyldig varje månad och hon sätter över det till mig.
Jag är med på att man kan dividera gemensamma utgifter med hälften för att få rätt i resultaträkningen där, men hur ska jag tänka kring bokning av betalningen av kreditkortsfakturan, återbetalning från sambon och de gemensamma utgifter som hon haft och lagt in splitwise?
Hoppas att du förstår. Inser när jag försöker förklara att det förmodligen finns ett enklare sätt att lösa detta i verkligheten, detta är ett sätt som växt fram och funkar för oss, men är öppen för en revidering av systemet om du har nåt bättre förslag där… Hur som helst vill jag ju bokföra dessa transaktioner bakåt i tiden.
Tack på förhand!
Du hittar fler exempel på upplägg där man har en uppdelad ekonomi och rekommendationer på hur man kan tänka i Spirecta för att få fram rapporter över det privata vs gemensamma. Se etiketten “uppdelad-ekonomi”.
Spännande fråga och roligt att höra om ert upplägg.
Först kan det vara bra att veta vilka möjligheter som finns i Spirecta:
Spirecta kan skilja på vilka utgifter som kommer på vilket kort/konto.
Spirecta kan via uppdelningsrapporten sätta procentuellt ägande per person.
Man kan skapa olika kategorier.
Sedan beror det också på hur ambitiös man vill vara och hur mycket tid man är okej med att det tar.
Lösningen som är “tillräckligt bra” skulle jag säga låter så här:
Återbetalning från sambo - man kan se det som ett “utlägg” som du har gjort för hennes räkning. Fulknepet är att registrera det som en inkomst, det är enklast men inte bokföringsmässigt korrekt.
Det korrekta sättet är ju egentligen att sätta upp att du har en tillgång “Fordran på sambo” som du sedan minskar i värde när hon återbetalar det. Läs mer om utlägg här.
Bokföring av utgifterna från kreditkortsfakturan - om du använder ovanstående princip, då bör du inte halvera kostnaderna utan ta dem som de är.
Gemensamma utgifter i Splitwise - de skulle jag nog försökt importera till Spirecta.
Om du skickar en lista på “kontoutdrag” från splitwise så kan vi nog fixa en import. Jag skulle nog börjat så här och testat om det löser problemet. Det kan hända att jag ovan missat ta hänsyn till någon faktor.
Ja, det står på fakturan vilket kort som gjort vilka köp. Men tror egentligen inte att det spelar så stor roll i det här fallet då jag ändå betalar hela fakturan som läggs in som en utgift i splitwise.
Inser att vi behöver hitta ett bättre system som kanske blir lättare att bokföra, men splitwise har funkat förvånansvärt bra för att lägga in gemensamma kostnader, återkommande kostnader och sen få ut en nettoskuld att betala varje månad. Ungefär som man kan göra på en gruppresa, men att det är livets resa istället…
Har nog fortfarande svårt att få huvudet runt det hela tyvärr. Oklart om det beror på min kapacitet eller upplägget eller båda.
Om jag bokför återbetalningen som en inkomst hamnar väl ändå alla kostnader från gemensamma kreditkortet i min resultatrapport? Även om nettot bör bli rätt varje månad. Har vi gemensamt köpt livsmedel för 6000kr vill jag att bara 3000kr ska hamna på min utgiftssida så att jag kan följa de kostnaderna. Eller tänker jag fel?
Om jag bokar alla gemensamma kostnader mot ett utläggskonto och sedan en återbetalningen mot samma konto får jag väl inte in den data jag vill ha kopplat till de olika utgiftskategorierna (mat, nöje, bil, etc)?
Ursäkta förvirringen, det var ett tag sedan jag satt med bokföring och då var det inte lika avancerade upplägg
Haha, vilken fin metafor. Förstår precis. Jag har också använt Splitwise och varit väldigt nöjd.
Jag tycker det är lite spännande att resonera kring det här, för det är mer ett “bokföringstekniskt problem” än ett Spirecta-problem. Det är ju det som är spännande eftersom ett problem kan lösas:
I verkligheten som du antyder
Bokföringstekniskt
Som funktion i verktyget.
Låt oss fortsätta tänka tillsammans och hjälpa åt.
Ja, exakt. Det kommer att se ut som att du har 3000 kr högre kostnader och 3000 kr högre intäkter. Resultatet på sista raden kommer att inte påverkas. Så allting beror ju på hur vad man vill mäta - vill du bara mäta resultat så fungerar det - och hur mycket effekt man får för nedlagd tid.
Det mest bokföringstekniskt korrekta - men som tar mest tid - är:
Lägg upp en tillgång i din ekonomi som heter “Fordran på Person X”. Det vill säga att du “lånar” ut pengar på samma sätt som ett kreditkortsbolag lånar ut pengar till dig.
När du betalar något för din sambos räkning, t.ex. “Klarna faktura för en plattång” så bokför du det som “Överföring mellan två konton”. Det vill säga att tillgångskontot som du betalade från ska sänkas med 300 kr, men eftersom det inte är ett “utlägg” så bokför du det mot din “Fordrar på Person X”.
Det som händer då är att ditt bankkonto har minskat med 300 kr och din fordran har ökat med 300 kr.
När din sambo sedan betalar dig i slutet av månaden så blir det en överföring som går åt andra hållet. Då går du en överföring från “Fodran på Person X” till ditt bankkonto där du fick in pengarna. Då kommer ju din fordran minska med 300 kr och ditt bankkonto kommer öka med 300 kr.
På det sättet har hon ju “amorterat” sin skuld till dig.
Så går ett “utlägg” korrekt till rent bokföringsmässigt. Då kan man ju också över tid se hur mycket man har lagt ut eller hur mycket någon är skyldig en. Eftersom det är rena balansräkningstransaktioner så påverkar det inte heller resultaträkningen (dvs. du kommer inte ha “plattång” i din utgiftssammanställning.
Jo jag tror att jag hänger med i det resonemanget, men huvudsakligen är det ju gemensamma utgifter som ska hanteras. Så man vill ju ha 50% av alla utgifter i resultatrapporten. I bästa fall.
Skulle du kunna ge exempel på hur du skulle hantera samma bokföring som ovan men en gemensam plattång som jag betalat?
Så om vi leker med tanken att vi har en kreditkortsräkning där den enda utgiften är en plattång som ni köper gemensamt och ska betala 50/50, då är det mest korrekta sättet (inte nödvändigtvis rätt svar på din fråga) att bokföra det enligt följer:
Du importerar kontoutdraget från kreditkortet.
Du splittar transaktionen i två på beloppet 50 / 50. (Finns funktion i importläget för det)
Den första transaktionen bokför du mot din utgiftskategori “skönhetsprylar” med ett belopp om 150 kr.
Den andra transaktionen gör du enligt stegen i mitt förra svar. Det vill säga som en överföring från ditt kreditkort (skuld) till din tillgång “Fordran på X”.
Resultatet av ovan är att du kommer att få:
En tillgång värd 150 kr som är en fordran på person X (den personen har en skuld till dig).
En utgift på 150 kr kategoriserad som “skönhetspryl”
I alla rapporterna kommer det nu bli rätt. Du har de facto betalat 150 kr för din plattång och du har i balansräkningen en tillgång för pengarna som du har lagt ut.
Nu när vi gjort det korrekt sättet enligt ovan så hade jag nog inte pallat göra som ovan. Det tar för lång tid och ger marginellt med mervärde mot att göra:
Halvera kreditkortsräkningen vid import (dvs. ändra alla utgifter till 50 % via redigera alla transaktioner).
Öka värdet på tillgången “Fordran på person X” med lika mycket som jag sänkte kreditkortsräkningen.
Ovan kommer ge samma slutresultat på 5 minuters jobb istället för 50 minuters jobb, men inte lika fint underlag. Ungefär som när man istället för att ställa upp 750 / 3 i liggande stolen säger att svaret är 250.
Hur som helst vill jag ju bokföra dessa transaktioner bakåt i tiden.
